Gården

Huset som vi bor i har varit hem för min släkt sen ca 1750, så jag är 8de generationen i rakt nedstigande led på den. Det är en typisk 10 knutad Norrbottensgård som var den vanligaste hustypen på normalstora gårdar under 1700 och 1800talen. Stora bondgårdar i Norrbotten kunde ibland vara 12 knutade och lite mindre var 8 knutade.
Den 10 knutade bestod alltid av ett kammarpar på ena gaveln som ofta benämndes efter i vilket väderstreck det låg. Kamrarna vette mot köket som ofta var husets största rum med stora fönster ytor. Köket vette på andra sidan mot ”farstukammaren” där man gick in i huset och ”innanför kammaren” som låg innan för farstun. I husets andra ända låg ”salen” som oftast var kallställd vintertid men eldades upp vid behov då det skulle vara stugmöte eller någon annan aktivitet. I vårt hem har varit gudstjänster, skolundervisning, föreningsårsmöten för mejeriförening, tjurförening, politiska möten för bondeförbundet och mycket annat genom åren.

Som nästan alla gårdar/hemman har den delats upp genom åren. 1859 tog min farfarsfarfar Nils-Petter Nilsson över 2/3delar av stamhemmanet och via köp kom senare en del ytterligare mark och hus till gården och vid sekelskiftet delades hemmanet i 4 delar till hans söner. Min farfarsfar Hjalmar Nilsson blev kvar på hemgården med ca 15ha åker och 40ha skog och ungefär i den storleken drevs gården under första halvan av 1900talet. Några hektar åker köptes till på 30talet när Svartlå bruk gick överstyr. Min Farfar Herbert Nilsson och min pappa Erik Nilsson köpte till skog och åker under 50-70talet och nu är gården på ca 180ha skog och ca 40ha åker samt ca 20ha impediment.

Hur många djur som funnits på gården i gamla tider är svårt att veta exakt. 1880 fanns i alla fall 9kor och 2hästar samt får och höns. Dessa djur delades upp mellan de fyra bröderna och en ny djurbesättning byggdes upp av min farfarsfar Hjalmar. Han hade oftast runt 10kor och 2hästar samt höll periodvis tjur. Dom oftast runt 10 fåren försvann efter 1950 och de hundra hönsen försvann 1966. Hushållsgris fanns alltid men även den djurhållningen avslutades efter kriget.

Stommen till gårdens nuvarande lagård byggdes 1912 för 12kor och 2hästar i stående timmer som 1938 fick en för sin tid rejäl höboda tillbyggd på den. Då slutade vi att ha höet i smålador som var det brukliga i norra norrland och ladade höet hemma på en gång för att slippa hökörningen på vintern. 1947 byggdes ytterligare höutrymmen ovanpå lagårn som 1959 kompletterades med en tornsilo på 7*4 meter. 1966 revs innandömet i lagårn ut och en om och utbyggnad gjordes till 32kor plus 30ungdjur och en ytterligare tornsilo på 13*6 meter kompletterade foderlagringen. Sen 1966 hanterades gödseln som flytgödsel i en brunn på 400m3. Inne i lagårn var hanteringen svämutgödsling som var ett eländigt påfund och klart ohälsosamt, 1976 satte vi in skrapor i rännorna och skrapade gödseln till pumpbrunnen istället.

När jag växte upp på 60 och 70talet hade vi oftast 20-25kor plus 25-30ungdjur. 1980 såldes korna då farsans diskbråck gjorde det omöjligt för honom att fortsätta. Vi hade kviguppfödning fram till årsskiftet 82-83 då vi slutade med djurhållningen. Jag tog över gården 1989 och startade om med djur. I början på 90talet rev jag båda silotornen och byggde ett foderberedningsutrymme där det stora tornet stått. 1992 byggdes en ytterligare flytgödselbrunn på 600m3. 1994 köptes grannfastigheten in och i den lagårn hålls nu sinkor och dräktiga kvigor samt andra djur som passerat revy i familjens liv som hästar, höns och getter. För tillfället är de ”andra djuren” 4tackor av gotländsk pälsfår med bagge och 7lamm.